Johan Kalvarsson

Perception: den process då vi tar emot, bearbetar och tolkar den information som når oss från omvärlden  

Yttre stimuli à Sinnesorgan à Urval à Tolkning à Reaktion

Gestaltlagar (perceptionens organisation): dessa styr organisationen av våra sinnesintryck, exempel på sådana lagar är närhet och likformighet.

Perceptuell konstans (konstansfenomenet): innebörden är den att föremål uppfattas som oförändrade till storlek, form och färg även om vi ändrar avstånd, perspektiv och belysningsförhållanden. Te x en älg långt bort på en äng.

Beredskapstillstånd (urval och tolkning av information): en människa vid medvetande befinner sig alltid i ett beredskapstillstånd för att "ta in" omvärldens budskap.

Selektiv perception (urval och tolkning av information): ibland sker urvalet utan att vi medvetet riktar vår uppmärksamhet.

Stereotyper (perception i sociala sammanhang): vanligtvis mycket förenklade värderingar om människor grundade på yttre kännetecken.

Haloeffekten (perceptionen i sociala sammanhang): tendensen att göra en helhetsbedömning av en person grundad på en enda egenskap personen har. Te x en som är bra på något kan bli övervärderad inom andra områden.

Illusion (kan vi lita på våra sinnesorgan?): en felaktig tolkning av verklig stimuli.

Hallucination (Kan vi verkligen lita på våra sinnesorgan?): en upplevelse som är helt skapad av den egna hjärnan, te x då man har feber.

Perceptuellt försvar: människor har en tendens att lättare se och uppfatta det som är angenämt, men däremot visa motstånd mot att varsebli hotfulla saker, te x då ett barn håller för ögonen när det ser något otäckt. 

Subliminal perception (Är all perception medveten?): då varseblivningar som inte är medvetna påverkar oss omedvetet.

Projektiva test: där människor får berätta vad de ser i en bilder med mycket oklart innehåll, kan ge insikt i en persons djupare psykiska tillstånd.

Psykos: tillstånd då personens verklighetsuppfattning är allvarligt störd, (den sjuke har vanligtvis bristfällig sjukdomsinsikt).

Försvarsmekanism: utvecklas av människan för att komma tillrätta med sådant som känns hotande.

Alexitymi: "utan ord för känslor", flykt från känslor.

Valkonflikter: uppstår i situationer då vi tvingas välja.

Sociala konflikter: konflikter mellan människor.

Rollkonflikter: alla är vi innehavare av flera roller och ibland uppstår konflikter mellan dessa, te x personen si skolan jämfört med den hemma.

Samhällskonflikter: konflikter på samhällsnivå te x krig och strejker.

Frustration: uppkommer när viktiga behov inte tillfredsställs.

Aggression: uppstår vid utebliven behovstillfredsställelse.

Aspergers syndrom: personer som tillsynes utvecklas i rätt takt som är väldigt begåvade, men de har svårt att komma i kontakt med andra människor och de har ett säreget språk med mera, en form av autism.

Kriser: när förändringar som upplevs negativa inträffar och som berör viktiga delar av livet. Kriser brukar delas in i utvecklingskriser, situationskriser och mognadskriser.

Karaktärsneuroser: när en människas personlighet präglas av neurotiska drag, te x tvångskaraktär.

Symtomneuroser: kroppsliga besvär utan organisk förklaring, te x ångest, fobier, tvångstankar, depressioner.

Borderline: en sjukdom som befinner sig i gränsområdet mellan neuros och psykos. Svårigheter att kunna sammanställa negativa och positiva föreställningar om sig själv och andra, svårt att skilja mellan gott och ont.

Psykopati: en kombination av jagsvaghet, oförmåga till relationer och benägenhet att agera ut psykiska spänningar hos en individ.

Narcissism: man blir helt besatt i sig själv, vill uppnå maximal framgång och skönhet.

PSYKOLOGI NÄR DEN ÄR SOM BÄST! <3